I dagsläget finns en stor mängd byggnader i Sverige där fasaden består av puts direkt anliggande mot antingen lättbetong eller tegel. Dessa fasader kan skapa problem för brukaren p.g.a. fukttransport via putsen direkt in i konstruktionen. Problemen som kan uppstå som följd av dessa konstruktioner är inte bara estetiska utan kan även påverka inomhusmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka om det gick att med ny teknik visa de resultat som framkommit från erfarenheter från praktiskt arbete samt undersöka hur en renovering påverkar de fasader som består av puts direkt mot lättbetong eller tegel.

Enstegstätade Putsade fasader har använts mycket vid byggproduktion av bostäder de senaste årtiondena. Efter att många av byggnaderna drabbats av fuktskador rekommenderas det istället att man bygger tvåstegstätade ventilerade fasader. Detta är enkelt att utföra med möjlighet till stor variation genom att använda fasadskivor.Tillsammans med Uppsala Universitet har uppdragsgivare till detta examensarbete varit NCC i Uppsala. Syftet med arbetet är att vara till framtida hjälp för projekteringsledare, inköpare och platschefer i valet av infästningssystem till projekt med fasadskivor. Projektet som studeras för att inhämta kunskap är Kvarntornen i Uppsala, en elvavåningsbyggnad med fasad av aluminiumskivor.

Examensarbetet Skalmurar med bristfällig förankring är ett försök att belysa ett aktuellt problem samt sprida nyttig och viktig information. Vi har intervjuat företag, fastighetsägare entreprenörer och personer med anknytningar till byggbranschen med många års erfarenhet. Vi vill göra en bedömning av nuläget och se vad olika företag har gjort när det gäller renovering av murade fasader, som kan ha undermålig förankring. Vi vill också visa med bilder och modeller, vad som händer vid fasaderna, hur vindarna påverkar ett hus och var de största belastningarna finns. En egen undersökning har gjorts ute på olika arbetsplatser där vi provat metalldetektorer i hopp om att kunna lokalisera rostangripna kramlor, samt dokumenterat skicket på dem genom att ta bilder. Resultatet vi har kommit fram till genom våra fältstudier är att det utan några större problem går att lokalisera kramlor med hjälp av till exempel metalldetektorer.

Vid nybyggnation av bostadshus och vid vissa bygglovspliktiga ändringsarbeten föreligger ett lagstadgat krav att byggfelsförsäkring skall tecknas. Försäkringen omfattar kostnader för att avhjälpa fel som uppkommit under byggtiden och syftar till att snabbt avhjälpa fel och brister utan långvariga tvister om vem som skall ta på sig kostnaden för att undanröja bristerna - en god tanke som dessvärre verkar fungera sämre i verkligheten. Lagen innehåller nämligen flertalet bestämmelser om tillåtna ansvarsbegränsningar vilket lett till att det vid flera situationer inte föreligger någon rätt till ersättning trots att det är rimligt att anta att skadorna skall täckas av försäkringen.Denna uppsats syftar därmed till att beskriva, belysa och analysera byggfelsförsäkringens tillämpning för att på så sätt komma fram till om syftet med lagen verkligen upprätthålls så som lagen är utformad idag eller om lagen borde ändras och i så fall på vilket sätt den borde förändras.Efter att ha studerat gällande rätt och föreliggande försäkringsvillkor har jag funnit att byggfelsförsäkringens tillämpningsområde är väldigt snävt och därmed borde utvidgas för att lagen skall vara helt ändamålsenlig. Jag anser således att utvecklingsfel borde omfattas av försäkringens tillämpningsområde för att byggherren skall erhålla ett fullgott skydd för byggfel. Jag är även av den uppfattningen att konsumenter som väljer att själva uppföra sitt hus utan olägenheter kan uteslutas från försäkringsobligatoriet då försäkringen medför minimal nytta för dessa..

Arbetet berör problematiken om hur fasadvegetation påverkar den relativa fuktigheten intill fasaden. Examensarbetet berör ett ämne som idag är väl debatterat men debatterna bygger i stor utsträckning på antagande och enskilda företeelse. Arbetet visar exempel på att det finns en allmänuppfattning om att murgröna försämrar konditionen på fasaden. I arbetet belyses även den litteratur som finns i ämnet idag. Litteraturen kompletteras även av studier och rapporter som är utförda inom området. Examensarbetet fokuserar runt den huvudsakliga frågeställningen om den relativa fuktigheten skiljer sig vid fasader beklädda med murgröna jämnfört med de fasader som är fria från vegetation.

In recent years, moisture damages have been noticed in rendered, undrained stud walls. The design is built on the principle one-stage tightening which means that there is no air gap in the construction. The damages have occurred when water has permeated through the rendering in leaking connections and fittings for windows, doors, canopies, balconies, terraces and awnings. Behind the plaster carrier, which consists of either polystyrene or rigid mineral wool, plasterboard has often been used as a wind protection barrier. In many cases the wind protection barrier and the underlying wooden studs have been exposed to mould and in some cases even rot.

I dagsläget finns en stor mängd byggnader i Sverige där fasaden består av puts direkt anliggande mot antingen lättbetong eller tegel. Dessa fasader kan skapa problem för brukaren p.g.a. fukttransport via putsen direkt in i konstruktionen. Problemen som kan uppstå som följd av dessa konstruktioner är inte bara estetiska utan kan även påverka inomhusmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka om det gick att med ny teknik visa de resultat som framkommit från erfarenheter från praktiskt arbete samt undersöka hur en renovering påverkar de fasader som består av puts direkt mot lättbetong eller tegel.

Restaureringsarbetet av den gotländska sandstenen på Stockholms slott har påbörjats under våren 2011. I den första etappen är det sandstenen på norra Logårdsflygelns norra och östra fasad som restaureras och detta kommer medföra skador på de putsade ytorna. Innan arbetena startade var putsen i gott skick med tanke på sin ålder även om en del ballast var framtvättad i ytan.I och med de skador som kommer att uppstå har det blivit aktuellt att ta fram ett putsbruk för lagning. Lagningsbruket som vi tagit fram genom detta examensarbete stämmer med den befintliga putsen i kulör, struktur, åldringsegenskaper, åldringsgrad och tekniska egenskaper.För framtagningen av lagningsbruket har vi studerat de två originalrecept som använts vid putsningen av fasaden. Vi har även utfört laborationer med de material som ersätter originalmaterialen då de inte i dag finns på marknaden.Under laborationerna har vi genom siktning bestämt den befintliga putsens ballasttyp, fraktioner och fördelning.

Då byggbranschen idag ställer allt högre krav på dess aktörer och rutiner för att säkra kvaliteten påden slutgiltiga produkten, har kvalitetsarbetet också ökat i en större grad. Något som spelar en storroll i detta arbete är kvalitetssäkringen. Kvalitetssäkring innebär ett systematiskt arbete som oftaföljer ett visst kvalitetssystem eller kvalitetsmärke. Att detta bedrivs bevisas ofta genom en visscertifiering.Nordmarkens Fasader i Töcksfors tillverkar och monterar fönster, dörrar, fasader och tak i aluminiumoch glas. För att säkra kvaliteten på sina produkter arbetar de efter P-märkningssystemet som senareleder till att de får P-märka sina produkter.

Den här uppsatsen ska främst ses om en fältbeskrivning av en del av den svenska modebloggosfären som de senaste åren har etablerat sig som en ny aktör i rapporteringen kring mode. Vad betyder detta för modejournalistiken och kan man se modebloggandet som en ny karriärväg in till modejournalistiken? Med hjälp av Pierre Bourdieu och Erving Goffman teorier om kapital och personliga fasader vill jag påvisa hur modejournalistiken och modebloggandet skiljer sig ifrån- och liknar varandra samt hur förflyttningarna inom modebloggosfären ter sig..

Uppvidinge kommun vill ta fram ett uppmuntransbidrag för fasadrenovering. Avsikten är att försöka bevara husens karaktär genom metod- och materialval och rapporten inriktar sig därför på byggnadsvård och varsamhetsprincipen.  Rapporten tar fram kriterier som hjälp till kommunen för att besluta om utdelande av bidrag. Den innehåller också generell information om olika fasad- och takmaterial samt fönster. Rapporten och kommunens önskemål sammanfattas i en broschyr som kan användas som informationsspridning till intresserade fastighetsägare. Rapporten använder sig dessutom av en enkät för att undersöka människors attityd och kunskaper kring fasader och renovering. .

Syftet med uppsatsen är att undersöka snickarglädje i den valda byn Hörda. Genom kvantitativa studier diskuteras hur byns fasaderförändrats över tid samt mer kvalitativa analyser av ett litet antal hus idag. Undersökningar av kataloghus bidrar till en diskussion om hur dagens syn på snickarglädje är vilket även representeras ibyns olika typer av hus. Resultatet av de olika undersökningar som gjorts visar att snickarglädjen har betydelse för byborna. Sedan Funktionalismens genombrott i samhället var länge dekorativa element "förbjudna" på hus men har idag återkommit och återigen smyckkar våra hem.

I takt med att städer fortsätter att växa och stadsplanerares medvetenhet om grönskans positiva effekter på omgivningen väcks, ökar intresset för att använda ännu outnyttjade vertikala ytor på byggnader till välgörande växtlighet. Mycket är känt kring nyttan med gröna fasader. Dess isolerande inverkan mot buller och temperaturväxlingar, den luftrenande inverkan (Perini et al., 2011) och de estetiska möjligheterna. Den praktiska erfarenheten kring växtväggar i vårt nordiska klimat är emellertid fortfarande begränsad. Den bristande erfarenheten gör osäkerheten stor rörande möjligheten att satsa på gröna fasader i form av växtväggar, exempelvis vid planering av nya byggprojekt. En stor osäkerhetsfaktor kring växtväggar är dess skötsel. Syftet med det här arbetet är att klargöra vilka faktorer som är avgörande för det övergripande skötselbehovet hos växtväggar, samt att hitta ett sätt att förutsäga och/eller jämföra och kvantifiera faktorerna. För att kunna komma fram till vad dessa faktorer består i har jag besökt platser där växtväggar är uppförda samt gjort intervjuer med personer som har stor kunskap i ämnet växtväggar i nordiskt klimat. Eftersom det inte finns mycket litteratur att finna kring ämnet skötsel av växtväggar i nordiskt klimat, har informationen som framkommit vid intervjuerna haft en central betydelse. De faktorer som framkommit som betydelsefulla för skötselbehovet hos växtväggar har sammanställts i ett bedömningsverktyg där de delats upp i dels faktorer hos väggen, dels faktorer hos växtvalet.

I mitt förslag betraktar jag Nationalmuseums klassicism och dess symmetrier som ett system i flera skalor, ett obundet system vilket det är möjligt att bygga vidare på. Det är ett system där massa hela tiden ställs mot tomrum, och där rytmen i allt från pelare till stora rymder och motsvarande massivitet harmonierar mellan huvudbyggnaden och det tillbyggda. Det är en byggnad avsedd för kroppen: man ska röra sig runt den och i den och känna hur det rytmiska pågår; hur massan och tomrummen får rörelse och vill flyta in i varandra och där volymerna får tyngd och gravitation i denna spänning. Jag har tagit fasta på det monumentala, inte nödvändigtvis som storskalighet, utan som någonting annat, mer mystiskt. Där tar jag stöd i Aldo Rossis Architecture of the City.

Idag, nästan 40 år efter att Miljonprogrammet stod klart, är renovering och ombyggnation av fastigheterna högaktuellt. White Arkitekter har som ett led i detta tilldelats ett renoverings- och ombyggnadsprojekt i Norra Stockholm som innefattar två fastigheter uppförda under Miljonprogrammet.Detta examensarbete behandlar återvinning av de befintliga plåtfasaderna på ovannämnda fastigheter. White Arkitekter vill undersöka möjligheterna att genom återvinning använda ursprungsmassan för tillverkning av nya fasader i perforerad plåt till samma fastigheter. Syftet är att redovisa materialets livscykel med hänsyn till miljön samtidigt som anknytningen till Miljonprogrammet bevaras.För att besvara frågeställning har en bit av fasadplåten undersökts i syfte att identifiera plåtmaterialet. Genom att ta reda på plåtens densitet har aluminium fastställts som material.